Det sägs att ovan molnen är himlen alltid blå
Men det kan va' svårt att tro när man inte ser den
Och det sägs att efter regnet kommer solen fram igen
Men det hjälper sällan de som har blitt våta

För när vännerna försvinner, eller kärleken tar slut
Ser man allt med lite andra ögon
Man övar sig, och långsamt blir man bättre på att se
Skillnad mellan sanningar och lögner

Allting kan gå itu, men ett hjärta kan gå i tusen bitar
Säger du att du är min vän så är du kanske det

Det sägs att det finns alltid nånting bra i det som sker
Och tron är ofta den som ger oss styrka
Ja, man säger mycket, men man vet så lite om sig själv
När ångesten och ensamheten kommer

*2005-09-21  +2011-01-14

Jag älskar dig av hela mitt hjärta!
Vila i frid!

Jag älskar dig min lilla bebis!
Nu och föralltid!  

Hur ska jag kunna leva utan dig?
När ska helvetet ta slut?

Fuck this shit!
Jag vill inte mer, inte utan min lilla bebis!

It hurts so fucking much!

Here we go,
Welcome to my funeral
Without you I don't even have a pulse
All alone it's dark and cold
With every move I die

I'm dancing
With tears in my eyes
Just fighting
To get through the night
I'm losing it
With every move I die..

Det är helt ofattbart att jag måste fatta det här beslutet nu, det är för tidigt samtidigt som jag har varit medveten om det i flera år redan.
Men det gör så ont, kan inte ens tänka mig ett liv utan.
Tyvärr finns det inte så mycket mer att göra och jag vill inte att han ska lida.
Men SATAN vad ont det här gör!
Min lilla älskling kommer kanske inte finnas med så länge till.
Jag vill inte vara med om sånt här mer, det har redan varit tillräckligt.

Men ibland går inte ett hjärta att rädda..

Det är egentligen ganska mystiskt så mycket saker som hänt sen det vart 2011.
Så mycket beslut som har fattats. Så mycket svek. Så mycket osäkerhet!
Men just för stunden är jag glad över besluten som jag har fattat hittills!
Och jag tänker stå fast vid det största beslutet! Det är bäst såhär!

Det är en hård och fruktansvärt jobbig tid som väntar. Men har jag bara mina nära och kära i närheten så kommer det att gå bra.
Det är nya tider nu..
Jag måste bara sätta igång och leva. Leva mitt liv, så som jag vill ha det och på mitt eget vis!

Jag vet exakt vilka personer som inte förtjänar att bli kallade vänner och dom har inga andra än sig själva att skylla.

Slut på omtanke... the bitch is back!

- Let us not forget, Who owns the throne?

  Bye, bye!!

Inte långt ifrån en total nervkollaps.
Jag vet knappt vad jag heter längre.
Jag litar inte på någon, inte ens på mig själv.
Vad är det som händer med mig? Vem är jag?!
Och vad FAN håller jag på med?!

Det känns som att hela livet bara spelar mitt ett extremt spratt.
Jag är bara så trasig, både invändigt och utvändigt!

Jag behöver verkligen åka bort...långt bort! Få lite perspektiv på saker och ting, kunna andas och tänka klart. För jag tänker nämligen inte alls längre, eller kanske alldeles för mycket. Jag vet varken upp eller ner men det måste få ett stopp innan det blir min psykiska död.

"Jag är inte rädd för att dö, men rädd för att leva död"

 Jag vill inte mer......

Kanske, jag vet inte.. just nu är det bara så fruktansvärt jobbigt att inte ha någon kontroll alls.. inte över nånting, inte ens mig själv.

Senaste dagarna har sidor av mig kommit fram som jag aldrig trodde fanns.
Däremot känns det skönt på sätt och vis. Skönt att äntligen kunna sätta ner foten och att äntligen säga exakt vad jag känner för.

För just nu känner jag bara ilska, frustration och hat!

GO HARD!

Önskar att jag visste vad som händer..

Toppen start på året!
Mer och mer svek från folk jag trodde jag kunde lita på. Men man får inget mer än knivar i ryggen!
Hur kan folk som säger sig vara ens vänner göra såhär? Tänk att folk kan vara så vidrigt onda!
Ut med skiten!
Jag behöver inget mer sånt här.
Det absolut värsta sveket någonsin.

DISGUSTING!!!
Ni gör mig bara illamående!

Fuck off!