Jag är så jävla trött på dig.
Du är så JÄVLA DUM I HUVUDET!
Hur fan i helvete orkar du hålla på hela tiden?
Vänta bara tills jag fått ordning på mitt liv, då kan du bara dra åt jävla helvete!
Ditt jävla arsle!!!

Var förbi din grav en kort sväng igår för att rensa hjärnan lite.

Tittade igenom saker som jag gjort till dig på din begravning.

- Jag vet vad ni tänker nu.. Ni tycker att det är faktiskt 3 år sen så jag borde ha kommit över det här nu!

Men nej, jag har nog aldrig lyckats sörja helt.

Det blev för mycket när alla försvann samtidigt. Jag tappade fotfästet. Jag tappade allt!

Jag har fortfarande inte bearbetat det här.. och jag undrar om jag någonsin kommer att göra det.

Det känns som att du var den enda äkta som jag hade kvar..

Jag älskar dig, varför var du tvungen att lämna?

Det värsta är att jag tror att jag börjat förtränga slutet.. Jag vill bara komma ihåg allt bra.

Jag visste sista året att den dagen skulle komma snart.

Men jag ville inte förstå!

Jag ville inte tänka på att en dag kommer det där samtalet som kommer att förändra mitt liv, för alltid!

Jag minns den dagen som om det vore igår.

Jag vaknade av att telefonen ringde den 5 januari och jag visste direkt även om jag inte hörde något ifrån samtalet.

Ändå visste jag att den julen var din sista.

Jag saknar dig så!

One sweet day - Låten som jag använde texten från till begravningen <3