Jag hatar den här känslan att vara otillräcklig.
Vad jag än gör så är jag aldrig tillräckligt bra för dig.
Det kommer alltid något nytt som inte duger!

Btw. Jag är inte en glad person, jag tänker inte ens försöka vara någon jag inte är.
Jag är en fucked up människa, men det skulle vem som helst vara efter allt som hänt!
Take it or leave it!
Jag orkar fan inte bry mig längre.

Satt och tänkte på allt man går igenom i livet.
Folk som man träffar, lär känna, som man sedan tappar kontakten med och försvinner.
Människor som man en gång trodde att man kände, som förändrades helt och som man valde bort.
Människor som svikit, inte bara en utan flera gånger.
Människor som funnits där, försvunnit, och kommit tillbaka.
Men även dom som man alltid haft där, fast på avstånd.
Sen finns ju dom där lite speciella människorna, som man vet aldrig kommer att lämna ens sida oavsätt vad som händer i livet.
Folk förändras, det är så det är. Acceptera det och lev med det, eller gå vidare.

Jag är otroligt tacksam för dom människorna som jag idag stolt kallar för mina vänner.
Dom som jag litar på till 210%, som funnits hela livet, men även några som har kommit och gått.
Jag är glad för att några av er har kommit tillbaka.

Efter allt som har hänt mig i livet så värdesätter mina Vänner med stort V mer än allt på jorden.
Jag kan leva utan allt så länge jag har er!

Med det här menar jag inte att jag är en perfekt människa och vän, men jag sätter alltid mina vänner först!
Jag har svårt att använda detta ord men jag vill att ni ska veta hur otroligt mycket jag älskar er.
Vad som än händer så kommer ni alltid att ha en enormt stor plats i mitt hjärta.

You’re on my heart just like a tattoo