Varför ska livet bara vara en samling med massa beslut att fatta.
Kan man styra över sitt eget öde, eller är allt redan färdigt?

Lever vi i någon dålig film, där regissören bestämmer vilka som ska få leva ett bra liv och vilka som ska få kämpa allt vad de orkar för att bara hålla sig över ytan?
Vem bestämmer egentligen vilka som ska få dö och inte?

Igår fick vi ett samtal ifrån Trelleborg. En nära väns syster har precis gått bort.
Hon hade kämpat in i det sista men tagit sitt sista andetag förra veckan.
Varför skulle just hon lämna det här livet? Varför en person som har mer än halva livet kvar vara tvungen att dö i fruktansvärda plågor?

Hon hade ett år kvar sa dom.. men egentligen vart det bara några veckor.
Det är inte rättvist!

Hur ska hennes barn nu kunna komma över deras mammas bortgång? Hur tar man att sin lillasyster inte längre finns kvar?
Varför just hon? Varför just dom?
Varför?

Varför ska vissa bara få leva ett perfekt liv medans andra bara får motgångar?

Varför, ja det kanske man får veta när man får tag på den där jävla regissören. För den här filmen är fan INTE bra!